Ännu En Blogg

Näää hörni!

Nu är det ordentligt synd om oss i Flat B Sussex Gardens 237. Igår jobbade jag en heldag sjuk. Gick runt och klagade till alla som råkade gå förbi mig. Jag ville bara att chefen skulle se in i mina matta ögon och säga: Oh darling...you don't look wery well. Are you ill? Ok...you better go home then. Get better BYEEE.

Ingen chef inom synhåll så jag stod ut.

Josse kom hem en timme efter mig och är sjuk hon med. Som om det inte räckte med en sjukling?? Fast det var nog oundvikligt, med tanke på att influensan har gått runt i denna lägenhet de senaste två månaderna.

Så där låg vi i vår 3.90s dubbelsäng och battlade om vem som hade flest åkommor. Josse klagade på ledvärk, muskelvärk, förkylning och på magkatarren som gjorde att hon var tvungen att ha femtioelva kuddar under huvudet.

Jag var bara uppenbart väldigt förkyld och hostade som en gammal rökare. Jag bestämde mig för att ringa in till jobbet på morgonen för att berätta hur det låg till och Josse skulle se hur om natten skulle bli en sömnlös sådan och bestämma sig på morgonen (Josse har ju ett lite mer ansvarsfullt jobb än jag).

Imorse ringde jag in och pratade med chefen. Han förstod men undrade om jag kunde göra några timmar i lagret i stället. Ja tack sa jag eftersom jag inte ville gå miste om pengarna.

Josse kände sig riktigt dålig på morgonen så hon ringde sin chef. Hon var inte riktigt lika förstående som min utan försökte få Josse att komma in vanlig tid. Efter lite diskussioner med diverse chefer så får Josse jobba ett i jämförelse kort pass. Halv fyra till halv tio.

Detta ledde till ohälsosamt många svordomar.

Det är då faen att man inte bara får vara sjuk!!

Båda kom hem sent och förbarmade oss över att det är Fredag idag. Bedtime before midnight is OK.