Agnes- ...and another overnight
Hej Hopp!
Igår var alltså första dagen jag arbetade sen jag kom hem från min tripp till Skellefteå. Fy vad segt det har känts när jag har tänkt på att komma tillbaka och jobba. Nästan overkligt, men igår innan jag skulle fara dit så var jag förvånad hur peppad jag var. På grund av detta kändes det helt OK att komma tillbaka och stå bakom kassan hela dagen. Med nyvunnet självförtroende.
Fick dessvärre beskedet av att jag ska göra overnight idag/imorgon och HUUU vad jobbigt det känns. Men denna gång ska jag äta bättre och har även grundat med en 12timmars sömn. Med sömn i bagaget så tror jag att denna natt kommer gå relativt bra jämfört med förra då vi grundade med en sen natt ute koffein i mängder och bullar och en kompis med snus. Detta resulterade i att jag var redo att svimma de sista två timmarna av passet.
Att vara tillbaka i London innebär delade känslor. London är ju London och är helt underbart nu när det börjar bli varmare och gå mot vår, men samtidigt finns det mycket i Skellefteå som gör att jag vill vara där. Nu ska jag bara försöka mysa mig ned i staden med tankarna i bakhuvudet och se om jag blir vettigare.
Idag har jag vandrat runt i Hyde Park med podden inpluggad och filosoferat. Det är bland det skönaste och mest rofyllda man kan göra här. Och känslan då man kommer hem och sätter sig i sängen med en kopp te är obeskrivlig.
Nej, nu ska jag slå igång en film som jag kan halvsova till. Ju mer sömn desto bättre.
Adjöken!
Höst i hyde park
Agnes-Kortfattat sagt
så är jag framme. Nu ska jag iväg och jobba och det känns helt overkligt.
HEJ!
Jossan - Den förrvirrande flickan
Godnatt
Här sitter jag nu framför datorn och funderar över dagen.
Har gjort min första cash up ikväll, förhoppningsvis gjorde jag rätt... annars får jag väll vänta mig ett telefonsamtal imorgon som säger: Fy fy fy! eller mera..: Josefin what have you done???????
Gah, dessa nerver som rusar upp och ner hela dagen gör att den hjärnkapacitet som man verkligen behöver, försvinner med 40%.. Och denna förrvirrande osäkerhet som dyker upp när allt det nya ska läras in. Pust, kommer bli en tuff månad, innan man börjar känna sig varm i kläderna..
Men, nog fan ska man väll klara det!
Norrläning som man är...
Hade i alla fall ett väldigt givande möte med min chef (eller gamla chef) på oxford street idag. Känns skönt att veta att han står bakom mig och stöttar mig i min utveckling. Fick allting lite klarare och inspirationen till att organisera och få det till en tip top conssession smög sig fram.
Vi får väll hoppas att den förvirrande flickan ska få allt lite klarare för varje vecka.
nej.
Nu ska jag gå till sängs... och sova ut imorgon, då jag har min lediga fredag. (dock kommer jag nog att bege mig mot hof i alla fall. För att fixa lite grejjer som jag själv inte hann med under denna dag.. dag 2 och arbetsnarkomanen har redan börjat smyga sig fram.. Hur ska detta sluta?)
Men förutom att sova och besöka arbetet har jag tänkt städa rummet också.. För vet ni vad, imorgon kommer min Agnes heeeem.. och jag måste ju hålla standarden (som vi säger här).. Ska bli skönt och få henne tillbaka till vårat lilla London kryp in.
Tjing tjong
Agnes-Det är inte alltid lätt att vara tuff
Jossan - Jo men nu kläcker jag ägget
Heeej allihopa..
som min okända kusin redan har påpekat (vem nu det kan vara??)... Så har min uppdatering varti U.S.E.L!!
Till och med Agnes som är hemma i Sverige på semester har hunnit uppdatera mer än jag.. Ja. Vad ska jag säga till mitt försvar?. ...Sådär ja. jag låter det vara och tar en snabb resume över vad som har hänt istället... Något som har gjort mitt liv i en berg och dalban de senaste dagarna, så håll i er nu när jag kläcker ägget (ett nytt ordspråk från min sida, vad tycks?)
Josefin Lindgren har nu blivit Assistant Manager för Fcuk`s session in House of Fraser på Oxford Street.
Nu är det officiellt... Hur det här kan ha gått till frågar sig säkert de flesta.. Ja det vet jag inte riktigt själv om jag ska vara ärlig. Men, för att göra en snabb sammanfattning av händelseförloppet.
Måndag: Chefen vill prata med mig på kontoret. Tankarna snurrar runt i mitt huvud. Vad fan har jag nu lyckats med?, har jag gett ut fel växel, har jag råkat säga något tokigt till någon kund, vad har jag sagt?... Med hjärtat i halsgropen går jag ner till kontoret och väntar på att han ska skälla ut mig.
Men, till min förvåninig säger han istället. Ja du Josefin, vi här tycker att du verkar som en mogen tjej, som arbetar hårt och har en stark arbetsmoral. Och sådana personer vill vi på French connection hålla kvar i kompaniet. Så därför tänkte jag på dig när denna tjänsten ploppade upp. Vad säger du om att bli Assistant manager för french connection i House of fraser?
öhh...??? Ja.. jag kände mig väldigt nollad i min hjärna.. men han lät mig sova på saken.. och efter några om och men, med lite push hemifrån.. Så bestämde jag mig för att tacka Ja!
Jag menar man kan ju alltid prova?
Tisdag: Jag tackar JA!
Onsdag, Torsdag, Fredag, Lördag, Söndag
befinner jag mig i någon slags ångestdrabbande dvala.. Har jag gjorde rätt beslut?, kommer jag att trivas? vad kommer hända? osv..
Denna vecka.. under två dagar har jag haft träning med house of fraser cheferna och även mitt approval meeting med en av house of fraser cheferna.(svettigt var det)... Resterande av veckan ska jag lära mig hur vår session ska skötas, med min chef..
Ja.. så istället för att befinna mig i en ångest drabbande dvala, så är jag nu som ett frågetecken.. Där jag försöker samla all den information jag får och lagra någonstanns i bakhuvudet..
För om två veckor, går min chef på semester. Och då blir det Jag, Josefin Lindgren som står med ansvaret och ska kallas Chef.
Allting kan hända i London... och med den meningen har jag tänkt avsluta detta inlägg och gå till sängs, för att låta morgondagen överösa mig med mer information.
(ps. Jag lovar att jag ska försöka bli bättre på att uppdatera...)
GOD NATT
Agnes-Lillasyster är klok i TV
"Kan du ens läsa?"
Agnes-Best of -10...so far
Jossan - All by my self
Eko eko eko.
Så låter det här på sussex garden, nu när min Agnes har packat väskan och flygit tillbaka till Sverige för att ha semester i snöiga norrland.
Och inte bara det, min Agnes fyller ju de sprudlande 21 åren. Här ifrån London vill jag därför Grattulera dig på din födelsedag och skicka varma goaa kramar!!
Hoppas de där hemma tar hand om dig och att du får en underbar födelsedag min bästa bästa vän!
Själv så ska jag ta mig till pineapple och styra upp min dans.
Behöver lite brain relief efter det som komma skall.
Fortfarande hemligthets stämplat, men nu har jag i alla fall sagt Ja!
Kram på er
Agnes-OF I GO!
Ska bara säga hejdå Josse och London. Vi ses igen den 29e!
NU SKA JAG HEM!
Agnes- "Hästaaaj"
Vilket väder London har bjudit spå idag! Klarblå himmel och 9°c. Stannade dock inne till 1400 eftersom jag hade en hel del packning att göra. Men tills slut blev suget för stort och jag bestämde mig för att vandra in till FCUK och göra en sista handling innan hemkomst.
På nått sätt tror jag det var vädret som gjorde mig extra peppad och modig då jag helt plötsligt svängde in på stallgränden här brevid och tog kontakt med första bästa hästmänniska. Tur nog var det ägaren av stallet så jag började babbla på om min bakgrund med hästar och att jag ju faktiskt bara bodde ett stenkast därifrån och gud vet vad. Ägaren var en manhaftig kvinna med ruffsigt uppsatt hår och var så där skönt "laid back" och berättade gärna om sitt stall och sina hästar. Sen kommer det fram att jag är svensk och då visar det sig att den andra kvinnan som jobbar där är svensk, så jag får träffa henne och pratar på om allt möjligt.
Jag stannade där och pratade säkert 30 min om möjligheterna att komma och hjälpa/rida. Så nu, mamma, har jag äntligen gjort det! Jag har tagit mig i kragen och lovat dem att jag ska ta kontakt när jag kommer tillbaka. Det blir en sak att se fram emot.
Jag hoppas att det blir frekventa besök.
Nu ska jag sluta skriva så jag har nått att berätta när jag kommer hem imorgon.
Vi ses!
Längtar efter er.
Agnes-Employee of the month speaking
Halloj alla!
De senaste dagarna har varit händelserika ska jag tala om. Tyvärr har inte kameran varit framme särskilt mycket, vilket gör att jag inte har något bevis på vad jag först ska berätta.
Torsdag- Vanlig dag på jobbet...fram till eftermiddag någon gång. Då står jag vid en slump vid den nya kollektionen som ska ut till veckan. Så kommer min manager fram till mig och säger att jag måste göra provrummen som den nya kollektionen hänger i "accessible". Sen förklarar han att Cat Deeley är i butiken och kollar in vår/sommar kollektionen och att hon ska komma upp dit och välja ut plagg.
"Who...?"
"Cat Deeley..? You dont know Cat Deeley? Well, shes a very famous person. Just tidy up really quickly please."
Så jag sätter igång och hinner röjja undan i ca 1 minut innan hon och hennes personal shopper kommer upp och hittar mig. DÅ fattade jag vem det var! Hon som är programledare för Do You Think You Can Dance i Amerika. Då blev jag nervös. Fick lite ångest över att behöva be Cat Deeley att vänta på att jag skulle göra det "accessible" men hon var oerhört gullig och tyckte inte det var något som helst problem att klämma sin in mellan ställningarna fulla med kläder. Så jag babblade på om den nya kollektionen och visade hur man lättast kunde klättra mellan ställningarna. Och så gick det till när jag servade min första kändis på FCUK.
Iväg gick hon med kläder för ett värde av 1000 pund...självklart utan att måsta betala en pence.
Igår blev vi bjudna till ett fashionevent av vår jobbarkompis. Hon är själv designer och har en del av sin kollektion på hennes väns butik i Soho där tillställningen hölls. Där blev vi bjudna på dricka och Millie visade oss runt i den extraordinära lilla butiken som har saker som Lady Gaga och Rene Zellweger har burit. Jag säger bara som så, vi går mer och mer att kläder blir a-piece-of-art. Vi hittade helt otroliga stycken som man nästan är villig att betala 5000 för bara för att det är så originellt. I källaren fanns en utställning med vintage kläder. Även det helt fantastiskt! Mest designerkläder som t.ex trainers från Dolce and Gabbana från 70 talet, en playsuit med tryck av 100 dollars sedlar från 60 med mera med mera=amaaaziiing!
I skyltfönstret framförde en galen designer ett performance som innehöll porrklackar och en musse pigg mask. Galet men kul! Och allt alternativt folk var minst lika underhållande som kläderna. Vilka original alltså.
Jag köpte ett vintage halsband (eller vad det nu är) för 15 pund som man antingen älskar eller hatar. Josse föll pladask för en 300 punds klänning som det visade sig att vår vän Millie designat. Hon testade den för skojjs skull och föll ännu hårdare för den. Hon var nära att köpa den för 300 då Millie plötsligt säger att hon får den för halva priset och att hon dessutom ska sy en ny efter Josses mått. TAGET! Klänningen var världens häftigaste med origamiinspiration (konsten att vika papper) och nudefärgat innerfoder. Nått av det finaste jag sett.
Efter detta gick vi puben bredvid där det var ett himla liv men också himla kul. Stannade några timmar och tog sen förnuftet till fånga och for hem någorlunda tidigt. Höga på livet.
En snygg tjej och en retard;
Hörs imorgon KRAM
Jossan - Minnesförlust drabbad Blondin
Det är jag det!
Idag är det ju faktiskt ingen vanlig dag, för det är min älskade kusins födelsedag.
Ja.. det hade ju denna minnesförlust drabbade blondin inte ritkigt inpräntat i sitt huvud. Det är som att jag inte fattat att det är ett nytt år, att det är januari. Att nya viktiga datum faktist kommer detta år också?
Jaja... inga bortförklaringar nu.. jag erkänner att jag inte glömt, bara missat denna dag.
Därför vill jag nu skicka ett extra stort grattis till min Evelina..
som alltid har funnits och kommer alltid finnas i mitt hjärta..
Jag älskar dig!
Hipp Hipp Hurra hurra hurra!
Agnes- Lion King var det då
Agnes- Stående ovationer
Igår var vi som sagt på Lyseum Theatre och såg Lion King. Josses julklapp/födelsedagspresent till mig.
Redan första scenen hade vi hunnit fälla första tåren (läs tårarna). Det var ett känsloladdat besök. Rekvisita/kostym/scenografi var så storslaget att varken jag och eller Josse knappt kunde ta in det. Det, och faktumet att det var så länge sen man såg nått så bra, gjorde att vi satt med konstanta rysningar i kroppen. Därför vill jag uppmana alla som är i London att snälla gå och se den. Jag överväger själv att se den igen.
I bussen på väg hem så satt jag och Josefin båda väldigt tysta, vilket är ett mycket bra betyg på ett teaterbesök. Vi hade svårt att hitta tillbaka till orden efter att ha suttit och gapat en hel föreställning.
Bilder tagna från deras hemsida;
Och här en länk till ett videokollage
LÄNK
UNDERBART!
Jossan - Januarikväll
Hallohaaa..
Slit och släp.. har nu städat nästan hela lägenheten, bara vardagsrummet och vårat rum kvar.. Något som får vänta till imorgon...
men inte är det bara städningen som vi har på schemat (som tur är), utan det är även imorgon som vi ska se på Musikalen The Lion King! Längtar, längtar längtar...
... Imorgon ska jag också försöka ta mig iväg på en danslektion.. måste ju sätta igång med det igen nu, speciellt om man ska försöka ta sig in på någon skola, så lär man ju försöka vara i lite form i alla fall.. haha.. eller vad tror ni?
Jäklar vad jag hade tänkt hinna med saker imorgon.. Alltid lätt och vara tidsoptimist.. Kanske måste prioritera bort något?
Hur som haver... Jag och Agnes hade en super söndagkväll igår..
För det första var vi båda lediga och jag som har hållt igång nonstop, kunde verkligen känna hela kroppen slappna av. Ja, första delen av dagen, var jag nästan som i ett koma.. Så därför blev det massor av film (som agnes skrev).. Nog är det skönt alltid när man får ta igen sig sådär!
Senare på kvällen tog jag och Agge fram en vinflaska för att mysa ner i soffan med ännu en film... men, jag vet inte hur kvällen vände som den gjorde? för det slutade med att Vinflaskan blev tommare och tommare.. och allsång med Lady Gaga ljöd genom rummet med extraordinär dans till... Filmen den, ja den glömdes bort...
Det blev en hejdundrande kväll som ännu en gång bevisar hur glad jag är att jag har min Agnes!... 
tror killarna blev lite förvånade när de kom hem från krogen och hittade två fnittrandes tjejjer i soffan som var i fullfärd med att kasta popcorn på varandra.. strange swedish girls... höhööh
Nej, nu ska jag sluta skriva här för ikväll..
Ha det gott
Puss
Agnes- Film
Denna helg har varit (är) en slapparhelg utan dess like, och OJ vad härligt det är. Vad som är härligare är att jag inte känner panik över att jag försummar alla möjligheter utanför dörren. Jag behöver verkligen dessa två dagar av ledighet. Någon som behöver vila till och med mer än mig är tjejen som sitter i morgonrock i soffan bredvid, Josefin. Hon som har varit igång Non-Stop de senaste veckorna.
På grund av detta så tillåter vi oss att sitta inne hela dagen. En dag som går i filmens tecken. Imorse såg jag en snutt av Schindlers list, en film som kvalificerar sig på min topp 3 lista. Jag hoppas den går snart igen så vi kan spela in den på sky-tv.
Nu går Shrek på tv och den är faktiskt fortfarande riktigt kul. Den bästa scenen ur Shrek är dock den ur tvåan då åsnan är less på att resa och frågar om de är framme ca 72691630 gånger. Något som jag tror min familj minns för det var en klassiker där ett tag. Minns ni? "SMACK"
Senare hade jag tänkt slå på "My Sister's Keeper". Detta är storyn;
Brian och Marge Fitzgerald har ställts inför denna fråga gång på gång. Vid två års ålder fick deras dotter Kate diagnosen leukemi. Hon förväntades inte överleva, men mot alla odds får Kate uppleva sin 16-årsdag. Att detta är möjligt beror helt och hållet på Anna, Kates yngre syster som är en perfekt medicinsk donator. Men tretton år gammal fattar Anna ett beslut som kommer att vända upp och ner på familjens liv; hon vill inte längre vara donator. Åtminstone vill hon ha rätten att välja själv. Hon stämmer sina föräldrar för att få kontroll över sin egen kropp, samtidigt som hon förstår att detta kan leda till Kates död.
Kan vara jobbig att se...och dessutom är det skaparen bakom Notebook som ligger bakom. och det vet väl alla tjejer i min ålder att det är som uppbyggt för att bli en gråtfest. Vi får la se.
Igår såg jag dessutom Twilight, New Moon, och precis som jag befarade tyckte jag inte att det var bra. Kan inte på nått sätt förstå de som tycker den är så oooooeeeerhööört bra. VAD ÄR BRA?!
Amerikanskt, kommersiellt, dåligt skådespeleri, en fattig historia som inte står sig från förra filmen, en vampyrfilm utan BLOD?!, plockar billiga poäng genom att klä av skådespelarna på överkroppen (klart att de lyckas), en dålig version av True Blood. Kanske är det också därför jag inte tyckte om den...För att jag följt True Blood och den innehåller detaljer och (till och med) trovärdighet som inte new moon ens kommer nära.
Så vad har vi då? Ett paper cut, ett telefonsamtal och en romans som aldrig känns så stor som filmen försöker få det att verka.
Men all denna kritik slår sig alla fan ifrån sig. Historian är nog inte så viktig. Det faktum som är övervägande är ju Edward Cullen. Ja..han är ett faktum i sig. Återstår väl bara att gratta honom då.
Nu ska jag sluta! Jag ska istället fortsätta se film på Sky Movie och vara kritisk mot en barnfilm.
Adjö!
Jossan - Jag överlevde
Jepp.. jag överlevde arbetsdagen.. men med näppe..
nu blir det sängen, för arbetet väntar imorgon också.
Sen är det söndag och då ska jag inte röra mig från sängen..
inte en meter... utan sova igen dessa timmar jag förlorat!
Tjoppidopp
Jossan - Im back
Tillbaka i London igen, wiiee... smög iväg till sthlm för att i all hemlighet fira min faders 50 års dag.. och nog blev han förvånad, när jag sist i kön kom insjungandes på morgonkvisten... (blev lite rädd att han skulle få en hjärtinfark, nu när han är 50 kan man ju aldrig vara säker.. hehe..) Men allting gick bra, puh!
Det var underbart att få träffa familjen igen... Vi hade en ritkigt pappa dag... Var i gymmet och tränade innan middagen (karln har ju nämligen bestämt sig för att bli beach 2010... ) och ja må då säga.. trots att han fyller 50 år, så har han ju muskler som en 20 åring! (okej överdrev väll lite.. men 30 åring i alla fall)
Efter det blev det bastu och mat, som mor och farmora hade lagat tilll... mums... sedan hockey, för att sedan fara hem och mysa med tårta!
En underbar kväll med riktigt Lindgrens stämmning... Ida syrran min gav pappa en bok om hans liv (viktigt att komma ihåg.. inte ett häfte, utan en riktigt bok).. Där hon hade interljuvat alla hans vänner osv. och skrivit med omsorg om alla hans tokiga upptåg..
En super bok var det verkligen... skänker Syrran mycket Creeed för att ha fått ihop en sådan bra bok.. hon har en talang den där Lindgrenaren!
Nopp.. ingen rast och ingen ro...
Ska iväg till jobbet nu och försöka överleva denna dag... Råkade bli afterwork igår med jobbet, vilket resluterade till inte bara en öl utan några till.. och helt plötsligt blev det utgång till mooose.. ! Det resulterade att jag var uppe i 22 timmar igår, gashimashi.. Jajjja, men man är ju bara ung en gång!
Nu ska jag snygga till mig och dra till arbetet, där alla nu har börjat förstå att jag bara var på semester... måste ju säga att jag blev lite osäker då alla kollar lite konstigt på mig när jag stiger in genom dörren och säger: men jag har ju hört att du lämnat och flyttat tillbaka till Sverige? öhh?
När agge pagge sedan berättar den hiskeligt roande historien som uppstod.. kunde jag inte annat än att dö av skratt.. VI har sagt det förut, men vi kommer säga det igen: ENGELSMÄN VET INTE VAD IRONI ÄR.. (eller ironiq som jag lyckades säga igår..)
See you Later alligators
Im back, Rond 2 tar fart!
Agnes- Hehe...
Idag blev jag nedkallad till kontoret. Självklart blev jag himla nervös och kunde inte alls ana vad som vad som var på G. Att dessutom veta att ett flertal personer fått sparken den senaste månaden gjorde mig inte mindre nervös.
Väl nere hos chefen så frågar han följande;
"Agnes...had Josefin left for good?"
Varav jag säger;
"Noo? what makes you think that? Has Daniel messed up with the rota once again? ooooh my gooood clumpsy Daniel. She's told you that shes in Stockholm for three days blablabla..."
"Noo...Thomas told us that you had said that she'd left?"
Hahaha! Thomas är ju minst sagt efterblivien som inte förstår ironi!
Så Josse...Förlåt för att jag har skapat lite dramatik om dig här på jobbet. Thomas har sagt att han inte ska prata med mig efter detta (efter han fick nån slags utskällning av chefen hehe..) och Scott var 1 minut från att ringa Gregg för att förtvivlat fråga om du hade farit hem för gott. Daniel var beredd med en uppsägningsansökan o.s.v.
Ojoj vad lite ironi kan skapa dramatik. Kom tillbaka nu så alla får se att du fortfarande kämpar på som en slav för minimumlön i våra lokaler!
Agnes- All by my self och ute snöar det
Nu kan jag äntligen skriva på bloggen att Josefin är i Sverige ett par dagar. Hon for igår kl 19 till Stockholm för att möta upp sin släkt där och överraska hennes far Micke som fyller 50 år. GRATTIS MICKE!!
Josse kommer hem (hit) på torsdag och fram tills dess är jag ensam i rummet. Ska tala om för er att det är första gången på mer än 3 månader. Det första dygnet har faktiskt gått bra. Förutom att det är oerhört trist att inte kunna snacka om vad som hänt på jobbet med nån som delar exakt samma uppfattning.
Idag kom jag hem till en tom lägenhet, så jag satte på Alicia Keys nya skiva högt, kokade te och mådde allmänt gott av tanken var jag befinner mig i livet just nu. Jag är så glad att jag bestämde mig för att flytta hit, och tanken på att jag ju faktiskt kan komma hem på mindre än en vecka, ifall jag vill det, gör att jag känner mig säker trots att London kan kännas överväldigande stort ibland. Även tanken på att det bara är 13 dagar kvar tills jag får komma hem gör det lätt att leva även i motvind.
Förresten! För er som inte redan hört det, JAG OCH JOSEFIN BLEV MÅNADENS ANSTÄLLDA DECEMBER MÅNAD!!
Jag blev så otroligt glad när Scott berättade detta på vår nyårsfest. Alltså, framröstade av alla managers till de bästa efter två månader på FCUK. Inte illa pinkat om jag får säga det själv. Scott (chefen) tyckte att det var så fantastiskt att jag och Josse arbetade så bra tillsammans. I vanliga fall separerar de dem som känner varandra så att de ska jobba bättre, men med oss...tvärtom. Han berättade att även vår högsta chef tyckte mycket bra om oss och det kändes mycket bra att få höra. Så grattis till mig och Josse! och välkomna £50 extra i uniform.
Ikväll snöar det i London och alla Londonbor förbereder sig för kaos eftersom det ska snöa ända tills på torsdag natt.
I reckon it won't be a busy day at fcuk tomorrow...Skönt!
Och avslutar gör jag med en låt från Alicia Keys nya skiva, såklart! Den är underbart bra.
Agnes-...och filmade gjorde vi också
Jossan - gott och blandat
Hejvejs.. Fågelkvinnan som sitter här vid datorn, för en gångs skull! Har inte haft tid, för mycket duvor att ta hand om.. Ni vet, det är inte lätt när man ska hinna skicka iväg dem på olika budskap!
Hur som helst, så har den senaste veckan varit fylld med gott och blandat av allt möjligt.. Har haft min underbara kusin Evelina Holmgren här, vilket har resulterat till en fartfylld vecka med roliga upptåg. dock har jag arbetat en hel del, så kusinmandarin har fått klarat sig själv. Men tur är väl att London är en tacksam stad och vara i då.
Vi började måndagkvällen med att fira Evelinas ankomst, drog till en klubb vid namn Oxygen som ligger nära Picca Dilly.
För att göra en snabb rescension av klubben, beskriver jag den mening:
En bar som blandar gammal RNB med Michael Jackson var 5:e minut, där hormonfyllda 18åringar samlas för att bevisa att de inte lärt sig hur man hanterar alkohol.
hmm.. njaa.. inte riktigt en klubb att rekomendera.
Men tur att man har varandra som kan roa en och trots att dansgolvet var smockat.. Så lyckades vi tränga oss in och dansa av oss lite grann...
Bilder från kvällen
hmm.. fönstret var väll ungefär det ända intressanta med denna klubb..
Här satt vi och höll tummarna för att de killar som såg ut att ha lite förstånd skulle komma in..
men turen var inte på vår sida...
Veckan fortskred sedan och en annan klubb vid namn Verv testades på onsdagen... blev bra, fick till och med bli vårat mål för Nyårsnatten..
neej.. nu har jag inte tid med det här.. Duvorna har börjat kackla som höns, bäst och skicka iväg dem innan grannarna klagar..
Jag låter därför bilderna berätta om vårat sprakande nyår... (tolka dem som ni vill)
Med detta vill vi alla tre önska alla våra vänner och familj
GOTT NYTT ÅR
2010
(ps, alla små bilder är klickbara)
